Omotiverade elever

Så dök den upp. Veckans skolnyhet. Ibland blir man trött på dem. Men. Det är bra att skolan inte får ”lugn och ro”, vi behöver ju vända på det här skeppet (dåliga studieresultat, PISA etc).

Veckans skolnyhet handlar om bristande motivation hos eleverna i årskurs 8 (trots det intervjuade TV4 åk 9 elever). Eleverna uttrycker sin frustation över lärare som är i skolan ”bara för att hämta sina pengar” och inte bryr sig om människorna som i skolans värld heter elever. Eleverna upplever att det är roligare/mer motiverande att gå på de lektioner där lärarna visar att bryr sig och vill att alla elever ska lyckas.

I slutet av VARJE termin upplever många elever att det är för många prov, för mycket läxor och då sjunker motivationen. Tror vi lärare verkligen att det sista provet/förhöret är så viktigt att det ska avgöra betyget efter 15 terminers studerande? Eller vill vi ha ryggen fri? Eller handlar det om att visa att just ”mitt” ämne är superduper viktigt? Eller handlar det om makt? Eller är det fortfarande den summativa bedömningen som råder ute i skolorna? Jag tror att det är en kombination av det ovanstående.

Hur gör man eleverna motiverade? Jag anser att svaret på frågan finns i orden delaktighet, tydlighet och läxfritt. Låt mig förtydliga.

Låt eleverna bli delaktiga i sitt eget lärande. Låt dem bestämma (tillsammans med läraren) hur de vill visa sina kunskaper. Vi måste ju tro på att ALLA elever kan, men att de kan visa sina kunskaper på olika sätt (film, ljudinspelning, skriva, teater etc). Om elevernas arbete dessutom publiceras på youtube, en blogg, blir till en bok blir skolan ”på riktigt”, och det skapar motivation.

Vi som arbetar i skolan måste vara tydliga med vad vi förväntar oss av eleverna på varje lektion/arbetsområde. Sätta upp mål för varje lektion. Vad ska eleverna lära sig? Varför ska de lära sig just detta? Hur vill DU lära dig det? Eleverna behöver också veta vad som krävs för att få ett E, C eller A. För att eleverna ska förstå vad som krävs behöver de se elevexempel och aktivt arbeta med egna exempel på de olika betygsstegen. Det räcker inte med att vi pliktskyldigt rapar upp de olika betygsstegen från en matris.

Förra veckan pågick en debatt på twitter om läxor. Några var för läxor, andra var emot. Några ville ta en medelväg; ”om läxorna är bra, är läxor OK”. Typiskt fegt om du frågar mig. Skolan ska vara läxfri av flera anledningar:

1) Alla elever har inte det stöd hemma som behövs för att lösa läxorna som vi skickar hem. Alla har ju inte en lärare som förälder.

2) Skoluppgifter SKA skötas i skolan. Förläng skoldagen med en timme/dag (mån-tors), så behövs inga hemuppgifter. Då har eleverna möjlighet att få hjälp av proffsen (lärarna).

3) Jag är övertygad om att eleverna har ett liv utanför skolans fyra väggar. Låt de ha det livet i fred. Träna, hänga med kompisar, leka etc.

När det gäller veckans skolnyhet vore det kul om den tredje statsmakten för EN gångs skull kunde prata med lärarna. Det finns ju MASSOR av lärare som ser till att deras elever är motiverade.

God jul och gott nytt!


Prov eller inte prov? Det är frågan.

Jag har aldrig haft någon förkärlek för Hamlet, men vissa citat sätter sig i det undermedvetna. Jag har lärt mig det. Men varför just det citatet? 

Inför höstterminen hade jag som mål att proven skulle utformas på ett annat sätt än tidigare. Mina elever har således varit lite av försökskaniner. De har, självklart, utvärderat proven. I matematiken är traditionens makt stor. Två ”slarvfel” och du riskerar att sänka ditt betyg. Oavsett vad du har presterat under lektionstid. Jag tror de flesta känner igen sig i scenariot.

Jag har prövat tre olika typer av prov. Proven är en del i bedömningen, och alltså inte avgörande för betygen.

Provtyp 1: Eleverna får se/ta hem provet 7 dagar innan provtillfället. Elevernas favorit. Superbra resultat på provuppgifterna. Eleverna kände sig lugna och kunde fokusera på sitt lärande istället för att vara oroliga över att de pluggat på ”fel” saker.

Provtyp 2: Parprov. Eleverna fick arbeta två och två. Här gick elevernas åsikter isär. Några tyckte om det, andra gillade det inte. Jag tror det beror på vem man arbetar med. När eleverna själva fick välja ”parhäst” upplevde de det som bättre än när jag valde arbetskamrat.

Provtyp 3: Skriva samma prov två gånger. Utan att veta sitt provresultat från första tillfället. Jag ville komma åt elevdiskussionen som alltid blir efter ett prov. ”vad skrev du på fråga 5”?, ”Fick du också svaret ……..på fråga 2”? Resultatet blev bättre på provomgång 2. Föga överraskande, men jag ville ändå testa den varianten av prov. Tydligen har eleverna pratat prov, och då lärande, mellan provtillfällena.

Så till frågan. Prov eller inte prov?

Svaret är: Jag ska aldrig mer ska ha prov i mina klasser. Jag ska, ännu tydligare, arbeta med uppgifter/frågeställningar som utmanar elevernas tänkande och utvecklar deras ansvarstagande. Tar eleverna ansvar för sitt lärande, kommer det gå alldeles strålande för ALLA elever. Att kombinera uppgifter som utmanar eleverna med bedömningsmatriser som visar eleverna vad vi förväntar oss av dem,  anser jag är en lösning på elevernas sjunkande MA-resultat.

Varför har jag då lärt mig citatet i rubriken? Genom en fantastisk lärare jag hade på KOMVUX. Margareta, jag är skyldig dig massor. Jag vet inte hur jag ska betala tillbaka till dig. Men jag sprider din lär-anda vidare varje dag och hoppas det räcker för dig.

Tjing och pling!

//Anders


Låta eleverna reflektera

Att få elever att reflektera över sitt eget lärande är viktigt. Här kommer det lite tips på hur man kan göra.

1) Socrative. Finns som app för lärare (socrative teacher) och en app för elever (Socrative student). Här finns det redan en färdigt Exit-ticket med tre frågor. 1) Hur väl förstod du dagens lektionsinnehåll. 2) Vad har du lärt idag) 3) Svara på lärarens fråga (här ställer man en fråga på tavlan, eleverna skriver svaret i Socrative). Bra app! Testa!

2) Kahoot. Här kan du skapa frågesport,  diskussion och undersökning. Eleverna ÄLSKAR frågesporten, med poängräkning. Du kan ställa in olika svarstider (30 sek, 60 sek, 90 sek). Strålande kul! Testa!

3) Padlet. Skapa din egen virtuella vägg där eleverna kan svara på din fråga. Här kan du se min senaste vägg!

Gemensamt för dessa appar/sidor är att det är lättöverskådligt, tidsbesparande OCH att du ser vad varje elev tycker/tänker/behöver arbeta mer med.

Stort lycka till!


QR-koder i matematikundervisningen

Många av oss tycker det är jobbigt att sitta still. Både vuxna och elever. Trots detta sitter eleverna still oerhört mycket. Men det går att råda bot på detta. 

Ett exempel på detta är en QR-promenad i skolan. Jag gjorde 5 st uppgifter om cirkelns geometri och volym. Skrev ut QR-koderna och satte upp de runt om i skolan. QR-koderna skapade jag på skapaqrkod.se. På tavlan i klassrummet fanns det ytterligare 5 st uppgifter, allt för att det inte skulle bli så trångt vid QR-koderna.

När eleven kände att hen behövde röra lite på sig, gick hen ut ur klassrummet, scannande QR-koden med sin QR-app (finns ett flertal på iTunes, gratis dessutom) och räknade uppgiften på valfritt ställe i skolan. Eftersom eleverna behöver wifi-uppkoppling måste promenaden ske inne på skolan. Man kanske ska prova att göra en karta, första QR-koden är kartan de ska följa för att hitta de andra QR-uppgifterna……

Nästa steg blir att låta eleverna flippa sitt eget klassrum. Filma när de löser en matematisk uppgift, jag lägger ut den på youtube, skapar en QR-kod och låter eleverna recensera sin kamrat genom ”two stars and a wish”.

Lycka till med QR-koderna! Eleverna tyckte det var superduperkul! Och det är väl en god anledning att pröva detta!


Ny Pod från Östra Grundskolan

Ny pod från Östra Grundskolan. Denna gång är det eleverna som får komma till tals. Först ut är Hanna och Emma som pratar om surt och basiskt. Tanken med podcasten är att elever/lärare ska få höra elever prata om matematik och naturvetenskap.

Tyvärr är det inte möjligt att lägga upp ljudfilen här på #pedagoghuddinge, besök istället min hemsida www.andersenstrom.com om du vill lyssna! Podden kommer att finnas på iTunes under den kommande veckan, under namnet MA/NO-podcast.

Mycket nöje!

 


Karta + NO + MA + Klas Ingesson = sant

Sedan ett par veckor tillbaka har jag börjat med att visa en presentation för mina elever. Presentationen tar högst sju minuter. Inga krav på eleverna att de ska anteckna, inget kommer på provet. Jag försöker bara få eleverna att bli ÄNNU mer allmänbildade. 

Jag har under dessa veckor funderat på hur jag skulle kunna göra det ännu roligare för eleverna OCH att få dessa presentationer levande. Svaret blev Google-maps. Jag har helt enkelt skapat en karta och på de ställen där presentationerna har beröringspunkter, ja där finns en markering. Klicka på ”nålen” och VIPS dyker presentationen upp! Jag tror att möjligheterna för denna typ av uppgift är obegränsad, kom gärna med ideér, tips etc!

Imorgon ska jag göra en presentation av Klas Ingesson, en stor man. Som han alltid skrek till sin bästa vän Kennet Andersson: ”Nu kör vi Kneten!!!!!” Jag tar efter Klas och skriker: ”Nu kör vi!!!!”””

OBS! Jag kommer lägga ut presentationer som kollegor, grymma kollegor, runt om i landet har gjort. Vi delar med oss. Kollegialt lärande! Och det är också grymt!

Här hittar du MIN karta!


Huddinge Visar

TACK till de som kom och lyssnade på mig idag! Har ni frågor/funderingar som ni vill dryfta med mig, maila mig på anders.skolan@gmail.com eller skriv i kommentarsfältet till detta inlägg. Min presentation finns på min hemsida www.andersenstrom.com


Varmt välkomna till mig på Huddinge Visar

Jag vill hälsa er som har valt att gå på min föreläsning/workshop på Huddinge Visar, varmt välkomna! Klicka på denna länk! 

Här hittar ni min KeyNote-presentation i pdf-format. iTunesU, keynote, pdf

 


#hursvårtkandetvara, del 5

Nytt avsnitt av vår pod #hursvårtkandetvara finns nu ute. Finns på Östra Grundskolans iTunes U-sida och på min hemsida www.andersenstrom.com. Lyssna och kom gärna med feedback (både positiv OCH negativ).


En ny affisch…..

Klicka på denna LÄNK för att komma till en ny affisch jag har gjort. 4 saker en lärare ska göra för att eleverna ska prata mer om lärande, och få lärare att prata mindre…